soffilainen - din vän vid vättern

Herregud jag brinner av på mina lärare! Kan inte hantera mig själv, känner bara ilska och irritation 'bubbla upp'. Har pratat med lärare 1. Vet inte om lärare 1 tar åt sig av min konstruktiva kritik, försökte att inte kritisera lärare 1som person. Men lärare 2 orkar jag inte ens diskutera med för lärare 2 lyssnar inte och kan bara avbryta en och gå därifrån. Blir så arg! Hur kan man få bli lärare på universitetsnivå om man vägrar lyssna på någon annan än sig själv; speciellt vid disskutioner och analysationer- vi måste ju få tycka något eget, och alla analyserar inte som du (nej vi börjar inte tänka på Margaret Thatcher när vi hör namnet "Milly" eftersom hon kallades för Maggie när sammanhanget är ett helt annat)

Känner att jag måste andas lungt och inte gå till attack. Får vittring av blod när lärarna har makten att säga tyst tyst och sedan i slutet av lektionen säga vad de anser om saken i fråga när vi inte får chansen att kontra.

Börjar undra om jag ska sluta plugga när jag brinner av på 2 av 3 lärare eller om jag ska konfrontera dem. Känns inte som att det ger någonting att snacka skit bakom deras rygg, frågan är bara om det ger nånting att prata med någon som inte lyssnar. Kritik kan vara svårt att ta, men herregud som lärare måste man lära sig ta kritik och inte blint följa sin in-nötta linje.