soffilainen - din vän vid vättern

                                  det har varit små grabbar som bosatt sig i mitt huvud i veckan. och vad har de gjort när de varit på besök? jo det har sprängt upp skiten. de har sprängt och sprängt med små hemgjorda bomber samtidigt som de lyssnat på dunkadunka. ett tag kan man ju uthärda dunkadunka, det finns ju tabletter som kan sjunga finare (läs: ipren) men när ipren inte sjunger högre än dunkadunkat och det är fjärde dagen grabbarna var i huvudet så började jag må illa. fysiskt. läkaren som jag nästan spydde på kallade grabbgänget för migrän. och har de inte sprängt klart till på måndag ska jag rönka och se om de fortfarande är där eller om de har tagit till de grövre artelleriet (läs: hjärnhinneinflammation).